Mörkerspår

Igår var vi riktigt duktiga.
Innan jag och martin gick ut och byggde på huset så
tog vi med oss spårpinnar och pannkaka och la varsit spår.

Martin la ett 60meters spår till Baloo med en spårpinne på mitten.

Jag la ett 200meters spår till Lyra med 5spårpinnar.

Sen gick vi och fixade på huset och när vi var klara började det mörkna.
Så snabbt ut med hundarna, hämta selarna och lägga godis i fickan och sen ut för att ta spåren.

Martin och Baloo började. Upptaget var jättefint och han spårade rakt på.
Vi tror han tog pinnen för han stannade upp där, men när martin skulle plocka upp den såg han den inte. Men nu började det vara riktigt mörkt.
De fortsatte 30meter till och där låg pannkakan.
Vilken lycka för min lilla björn!!

Så upp och sela på lyra, hon tog upptaget jättefint och jag följde efter.
Hade ingen chans att veta vart jag hade gått innan utan bara lite på flickan.
Dock började jag märka efter ett tag att spårningen blev intensivare.
Jag följde med ett tag och jag kunde konstatera att det inte längre var personspår vi höll på med så det var bara vända tillbaka till stigen.

Gick tillbaka till Martin och bestämde mig för att iallafall testa med baloo.
Selade på och han var riktigt taggad.
Var väl lite förbannad över att jag hade lekt med Lyra.
Så ut i spåret, han travade på riktigt bra med nosen i backen och snart började jag känna igen terrängen.
Vinklarna, bergskammen och stenbummlingarna och helt plötsligt dök han ner och där låg en spårpinne.
Vilken lycka och fest det blev!!
Sen snabbt vidare och nosen jobbade för fullt och sen såg jag slutapporten och pannkakan.
Baloo drog förbi men jag stannade upp och han började nosa runt och tillslut dök han på pannkakan.
Min riktigt duktiga hund. efter att pannkakan var uppäten började han intressera sig för pinnen, tillslut löft han den och massa godis utdelades!

Roligt att köra mörkderspår men riktigt svårt.
Undertiden jag och Baloo spårade tränade Martin och Lyra lite lydnad.
Så nöjda och glada gick vi in och kunde titta på tv med gott samvete.